Den 11 maj flyttades de kor som redan kalvat ner på sommarbetet tillsammans med våra årskalvar. Flytten går till på så sätt att Peter lyfter kalven och bär in den i vårt hästsläp. Efter en stunds förvirring promenerar kon efter kalven upp i släpet. Som ni ser står alla de andra korna och undersöker både traktor och släp med stort intresse. Tjurkalven Beskow fick dock stanna kvar i hagen eftersom Peter vill ha hans mamma under observation några dagar. Han tycker att hon verkar lite väl svullen i juvret.
När korna kom ner i hagen blev det en lång seg strid om rangordningen mellan 703, Bétulas mamma och 708, kallad Sippan. Först försökte de knuffa varandra ur jämvikt. Sedan började de snurra runt varandra, flank mot flank. Det såg ut som en lustig dans. Round and round they go. When they stop nobody knows. At least we didn't wait around to see the end of this pasture power struggle. And the point of it all was pretty moot the next day once I brought the old boss cow down and the whole hierachy got reordered again, this time without any physical fighting. Age and experience counts for something among cows!
Den 12 maj, fick vi ännu en liten kvigkalv! Förlossningen gick snabbt och enkelt och den lilla vägde 34 kilo. Hon ska heta Begonia. Så nu har vi kalvarna Beskow, Bétula och Begonia. Vi förväntar oss tre kalvar till.
Helgen därefter, 15-17 maj, var jag ensam med ansvaret för alla djur. Ensam med ansvaret hela helgen! Min dagsplanering såg ut ungefär så här: Promenera hunden, kolla kor, ge hö till häst, mata kanin, mata mig själv, städa, promenera hunden igen, kolla kor, ge hö till häst, mata kanin, mata mig själv, städa...
