Ciccoria har flyttat!

Idag när jag kom ner till min Angus så hade Ciccoria flyttat till kvigornas bås. Jag tittade på henne och hon tittade tillbaka på mig. Då gav jag upp! Nu har jag försökt flytta tillbaka henne till kalvbåset flera dagar i sträck. Jag har jagat henne på åkern, på vägarna, på foderbordet - idag orkade jag inte. Hon får vara kvar hos kvigorna under dagen, så får jag be Rebecca och Mårten att hjälpa mig att flytta henne lite senare.

Är man minst så får man vara smart...

Yngsta kalven, Ciccoria, är en månad yngre än de andra kalvarna, så hon har ibland lite svårt att knuffa sig fram till maten. Det har hon nu löst på det eleganta sättet att hon kliver in och ställer sig mitt i maten och där härskar hon utan konkurrens, för de andra kalvarna är så stora så de kan inte ta sig in. Ibland lägger hon sig rakt över foderbordet och tar sig en liten tupplur. Då kommer ingen av de andra kalvarna åt sin mat...

Förflyttning av djur

Betet i hagen är slut och den kylan börjar att komma. Nu är det dags att flytta kreaturen till sitt vinterviste som stått iordningställt sedan länge. Jag kommer att få in djuren i vintervistet en vecka tidigare än förra året. Med planering och hårt arbete har allt flutit på fantastiskt bra denna höst! Bara glada, trevliga, proffsiga människor, som kan det här med kor, att samarbeta med. Allt har verkligen gått lekande lätt! 


Själva förflyttningen gick till så att Nichlas och jag vallade in kreaturen i behandlingsanläggningen. Sorterade dem efter storlek och körde upp dem till vintervistet där de sorterades in i sina respektive fållor. Tre vändor och alla var på plats. Sedan fick Nichlas hund Lack valla in fåren i sitt vinterviste. Det var en elegant uppvisning av husse och hund!

Vackert frostad

Glittrande och glimrande frost i gräset, på blommor, löv och träd. Allt var krispigt och klart. Skönt att inte behöva ge sig ut på hala vägar en sådan här morgon, utan att bara kunna njuta av allt det vackra.

Nu finns det ju en avigsida på det vackra - vattnet fryser! Det innebär att jag måste gå runt och knacka hål på isen i vattenkopparna hos alla djuren och fylla på med lite ljummet vatten så att det inte fryser till allt för fort. Nere hos korna i hagen bredvid Ala sjö har vattnet frusit i ledningarna, så dit ner måste jag transportera cirka 1000 liter vatten per dag, i en stor vattenkub. Den kuben inköptes för en ringa summa efter Peach & Love - festivalen i Borlänge nu i somras. Så den rockar fett... ;-)

Bebisar, blommor och massor att göra

Den 11 maj flyttades de kor som redan kalvat ner på sommarbetet tillsammans med våra årskalvar. Flytten går till på så sätt att Peter lyfter kalven och bär in den i vårt hästsläp. Efter en stunds förvirring promenerar kon efter kalven upp i släpet. Som ni ser står alla de andra korna och undersöker både traktor och släp med stort intresse. Tjurkalven Beskow fick dock stanna kvar i hagen eftersom Peter vill ha hans mamma under observation några dagar. Han tycker att hon verkar lite väl svullen i juvret.

När korna kom ner i hagen blev det en lång seg strid om rangordningen mellan 703, Bétulas mamma och 708, kallad Sippan. Först försökte de knuffa varandra ur jämvikt. Sedan började de snurra runt varandra, flank mot flank. Det såg ut som en lustig dans. Round and round they go. When they stop nobody knows. At least we didn't wait around to see the end of this pasture power struggle. And the point of it all was pretty moot the next day once I brought the old boss cow down and the whole hierachy got reordered again, this time without any physical fighting. Age and experience counts for something among cows!

Den 12 maj, fick vi ännu en liten kvigkalv! Förlossningen gick snabbt och enkelt och den lilla vägde 34 kilo. Hon ska heta Begonia. Så nu har vi kalvarna Beskow, Bétula och Begonia. Vi förväntar oss tre kalvar till.

Helgen därefter, 15-17 maj, var jag ensam med ansvaret för alla djur. Ensam med ansvaret hela helgen! Min dagsplanering såg ut ungefär så här: Promenera hunden, kolla kor, ge hö till häst, mata kanin, mata mig själv, städa, promenera hunden igen, kolla kor, ge hö till häst, mata kanin, mata mig själv, städa...

Småttingar!

Döm om vår förvåning!
Årets första kalv låg och väntade på oss i morse, - född en vecka för tidigt! Kalven ägs 50/50 av oss och av Charlotte Beskow, som har gått in som investerare i vårt projekt Örby Angus, så den lille tjurkalven går under benämningen "Tjuren Beskow".

Tror ni inte att det låg en till liten kalv när vi kom ut efter lunch! En liten kvigkalv. Hur söt som helst! Jag har filmat och fotograferat så mycket att jag har slut på batterier i kameran.

Här bifogas bilder på den lille tjurkalven och lilla kvigkalven som föddes igår.

Bilder och film på tjurkalven: En stadig, frisk och pigg krabat. Mamma Mu har fullt sjå att hänga med.

Bilder och film på kvigkalven: Som ni ser på bilden så är kalven alldeles nyfödd och ligger lite omtumlad i gräset. På nästa bild har mamman, Nr 703, puffat henne så att hon har stigit upp på vingliga ben. Det är en väldigt liten och nätt kvigkalv. Bifogas även en film på vår lilla söta kvigkalv. Här vågar sig Tjuren Beskows Mamma fram för att hälsa på den lilla nyfödda.

I think this first calf heifer (703) has got the makings of a star mamma. She is on her baby 24/7, never further than a meter away at all times. Beautiful to see.

Vad har vi inte lärt oss...

Den gångna vintern har vi,- eller framförallt Peter, skottat koskit. När det regnar så är det ett elände, för då blir det en enda sörja. När det är kallt fryser det fast. Dessutom, när det blir kallt, så behöver korna mer att äta och då skiter de ännu mer... och så är det mer som blir fastfruset och mer som ska skottas när det har tinat.

Tanken var att korna skulle stå bara på torv eftersom Peter är allergisk mot halm. Torven är utmärkt eftersom den suger upp all fukt på ett utomordentligt bra sätt. Underlaget blir dock inte tillräckligt fast. Vi kom snart på att vi var tvugna att varva torv och halm för att få en stadigt grund för korna att stå på.

Summa summarum så är det en hel del förbättringar som måste göras inför nästa vinter. Det räcker inte med bara förbättringar. Vi måste göra en smärre utbyggnad så att de kalvar som föds nu i maj månad får plats.