Min rörelse är helt ny och jag säljer så otroligt lite än så länge. Jag slaktade en stut förra hösten och en i våras. Det tar nämligen 22-24 månader innan man uppnår de önskvärda egenskaperna med marmorering i köttet, vilket ger smak och mörhet. Det innebär alltså dubbelt så lång tid som konventionellt uppfödda djur och innebär dubbla kostnader för mig. 
Nu ska jag slakta en kalv, en kviga och en kvigko. Idag har jag redan sex personer som har betalat för var sitt köttpaket, så i skrivande stund är det två paket kvar. De slaktas ut för att jag bara vill behålla de stambokförda djuren. Ambitionen med Angus är att behålla artens ursprungliga egenskaper med lätta kalvningar och goda modersegenskaper. 
Jag säljer bara till vänner och bekanta inom en en radie på ca 5-6 mil, så Stockholm ingår. Jag vill att de som köper kött av mig ska komma ut och hämta sitt kött så att de kan se på plats hur min produktion går till, d v s jag gör tvärtemot de skräckexemplar till köttproducenter som stänger portarna för besökare.
 Jag har valt att namnge mina djur för att markera att min verksamhet skall aldrig bli så stor så att jag inte kan ha ett individuellt förhållningssätt till mina djur. Ja, jag kan berätta mycket mer... men grunden till mitt projekt är att jag i början av nittiotalet fick kraftiga allergiska reaktioner mot de konserverings- och färgämnen som finns i maten. Jag tillhör också den kategori av kvinnor som skar bort allt fett ur min kost i början på nämnda decennium och övergick till light-produkter... Med viktökning och ovan nämnda allergiska reaktioner som följd. Nu lever jag på LCHF-kost (lite kolhydrater, mer fet) som är en striktare variant av GI och mår bra, har mindre besvär av min artros, går ner i vikt samt sover gott om natten.
Men det handlar också om att kunna driva gården vidare på ett vettigt sätt, d v s ett miljövänligt sätt.

Ekologiskt certifierad!

Min uppfödning av Angus och Gotlandsfår är numera certifierad! Jag har valt att EU-certifiera mig. EU: s mål för ekologisk produktion står i artikel 3 i förordning nr 834/2007. 

Det innebär att jag genom Ekologisk produktion ska bidra till ett hållbart jordbruk. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och olika naturliga kretslopp och sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas sundhet och djurens hälsa. Balansen mellan alla beståndsdelar ska upprätthållas och helst förbättras. 

Min ekologiska produktion ska också bidra till en hög grad av biologisk mångfald, d v s mer fåglar, fjärilar, humlor och andra djur på mina marker. 

Jag ska använda naturresurser som vatten, jord, organiskt material och luft ansvarsfullt. Även energihushållningen på det ekologiska företaget ska vara hållbar och ansvarsfull. 

Reglerna för ekologisk animalieproduktion ska bidra till att uppfylla högt ställda djurskyddskrav. Ändå kan svenska djurskyddsregler vara striktare. 

Ett mål som poängteras tydligt i det ekologiska regelverket är att ekologisk animalieproduktion ska respektera varje djurarts beteendebehov. 

När det gäller de produkter som den ekologiska produktionen ger är målet att jag ska sträva efter att ta fram produkter av hög kvalitet. Konsumenter efterfrågar varor som framställts på ett sätt som inte skadar miljö, människors hälsa, växters sundhet eller djurs hälsa och välbefinnande. Ett viktigt mål för mig är därför att möta konsumenternas efterfrågan på produkter.

LCHF granskas av Sveriges Radio...

Nu har Sveriges Radio gjort ett reportage som man kaller: "LCHFs baksida och tveksamma finansiering"

Inte första gången näringen skjuter till pengar för att ändra våra kostvanor! Minns ni detta: "Socialstyrelsen vill att vi äter 6-8 skivor bröd om dagen". 

Såväl Socialstyrelsen som Brödinstitutet kämpade mot en minskning av människors brödkonsumtion som pågått oavbrutet sedan 50-talet. Socialstyrelsens experter hade presenterat en rekommendation att svenska folket borde äta mer matbröd för att hålla en balanserad kost. Brödinstitutet såg  allvarligt på den nedåtgående trenden som hotade deras näring. Med den uppseendeväckande kampanjen såg man en möjlighet att förändra människors negativa attityd till matbröd.

Amerikansk majsnäring har sponsrat att folk ska äta majs. Amerikansk sojanäring har sponsrat att folk ska äta soja. Amerikansk vetenäring har sponsrat att folk ska äta vete. Etc... Det hade varit intressant om man lyft fram även detta i radioreportaget.

Några reflektioner: Tomater är en frukt och inte en grönsak. LCHF förespråkar inte specifikt att man ska äta växthusväxande produkter. Köttproduktionen påverkar miljön olika beroende på hur man tar fram köttet. 

Om du äter konventionellt framställt kött där kreaturen proppas med vete, korn och andra sädesslag för att uppnå snabb tillväxt - är det naturligtvis en katastrof, eftersom det innebär att du sätter plogen i marken flera gånger vilket ökar koldioxidutsläpp och utsläpp av andra substanser. Att äta föda baserad på vete, korn, havre, majs etc är av samma skäl inte miljövänligt. Att ploga, harva, så, vattna, bespruta, skörda säd kräver mycket energi och ger stora utsläpp. 

Ekologisk produktion förespråkar att korna ska beta gårdens gräs och utfodras med gårdens hö/ensilage. M a o inga plogar som vänder jorden o därmed släpper ut koldioxid i luften. Betade hagar gör att vi stoppar massdöden av fjärilar och humlor. Betade hagar gör att vi får tillbaka ett rikt växtliv och öppna landskap. Så ät närproducerat, ekologiskt och följ säsongernas utbud!

Själv har jag lidit av metabola symptom (förstadie till diabetes), artros och övervikt. Allt detta försvinner när jag håller mig till en strikt LCHF-kost!

Liten samlare...

Cheren är nu fyra månader gammal. Hon är inte riktigt rumsren ännu, men har börjat att markera när det är dags att gå ut och det är det efter varje måltid och efter varje lek eller aktivitet - så, m a o, springer vi ut ungefär hela tiden.
Lekarna handlar ännu mest om att ta saker och springa iväg och lägga dem i den egna korgen. Men, hon har också börjat uppskatta en kastad boll och lite dragkamp. Tur att vi har kvar Athenas gamla leksaker. De är mycket uppskattade. Vi har börjat träna att hon ska vänta på kommandot 'varsågod' innan hon börjar äta och vi tränar 'sitt', 'ligg', 'stanna' och att komma när jag ropar hennes namn. Överhuvudtaget arbetar jag mycket med att ha ögonkontakt och se till att hon blir en trygg hund som tycker att det är roligt och som vill samarbeta med mig.
Jag söker för närvarande efter en lämplig valpkurs, eftersom jag vill att hon ska lära sig att fokusera på mina kommandon och sina uppgifter även i grupp med andra hundar som distraherar henne. Cheren är en brukshund och hennes livsuppgift kommer att arbeta som vallhund och då måste hon vara pålitlig och koncentrerad.
Igår gjorde vi ett försök att gå på shoppingtur i Stockholm. Vi avverkade caféet på tredje plan på NK och damkläder, ROOM på PUB och på väg till bilen gick vi genom gallerian bredvid NK. Bara två små olyckor under dagen. Lite kiss på mattan i en av de exklusiva dambutikerna och lite av det andra på väg till bilen. Som tur var hade jag en rutinerad trebarnsmor och hundägare med mig,- Hélène, som räddade alla situationer!

Planen

Fortsätter mitt arbete efter utstakad plan. Hittade två bra citat som verkligen passar i sammanhanget: 
"Man kan misslyckas många gånger. Men man är inte misslyckad förrän man börjar skylla på andra." Citat: Olaus Petri
och så 
"Blir du varmare och mår bättre av att gnälla? Om inte, - sluta!" 
Citat: Ola Skinnarmo
Nu går vi mot varmare och skönare tider! Förra året var det investeringsstopp, men nu kör vi upprustning och utvidgning av verksamheten. Planering för inköp av nya vattenkoppar, byggande av nya hagar och förbättringar för alla djuren pågår för fullt. Det här kommer att bli riktigt bra!

Rastgården färdig

Häromdagen var jag på Edeby rytteri borta vid Almunge och hämtade beställda grindar till fårens rastgård. Det är roligt att se hur man på andra gårdar kombinerar olika aktiviteter för att få verksamheten att gå ihop. Ingen verkar att klara att bedriva djurhållning utan att ha ett arbete, eller flera olika verksamheter, vid sidan om. På Edeby arbetar Johan m fl med ridskola, turridning, fårhållning, försäljning av fårgrindar parallellt med försäljning av lokala produkter i egen butik. Johan arbetar också med att bygga webb-sidor. Är det inte konstigt att det ska vara så svårt att försörja sig på djurhållning?

Nå! Tillbaka på gården monterade jag den nya rasthagen och släppte ut fåren. Nu kan fåren fritt gå mellan sitt vinterviste inomhus och sin rasthage ute vid Mollbärsträden. Jag har väntat tills nu med att iordningställa rastgården då fåren blev sent klippta och jag tyckte att det var lite väl kallt för dem att vistas ute innan ullen hade växt ut igen. Nu är vädret lite mildare och det märks att fåren trivs. Det underlättar också för mig att jag kan servera deras mat utomhus i stället. En bal ensilage räcker för två veckor. Sedan kommer Sven med traktorn och hjälper mig att lägga fram en ny. Smidigt!

Tid att leva!

Nu har jag lärt mig ett nytt uttryck: I USA kallas människor som valt samma väg som jag för ”downshifters”. Vi är människor som frivilligt valt att lägga in en lägre växel på vår framfart genom livet. Vi är beredda att byta pengar mot tid. Vi vill ha mer utrymme för reflektion och nära relationer. Vi vill ha ren och obesprutad ekologisk mat. Vi vill ha ”ett liv före döden”. 
Förut snurrade allt mycket snabbare. Med sprängfylld almanacka pendlade jag, först flera år till Stockholm (tre timmars pendling per dag) och sedan några år till Uppsala (en timmes pendling per dag). Parallellt stressade jag runt mellan dagislämningar, jobbmöten, kvällsundervisning, föräldramöten och fotbollsträningar. 
Samtidigt pågick den stora köpfesten – det skulle vara designerjeans, prylar och resor. Även om jag emellanåt föll ihop av stress, reste jag mig snabbt igen och rusade vidare. Det här livet gav mig sömnproblem och övervikt!
Det liv som jag lever idag - det får mig att må bra! Sömnen är god, kilona rasar, m a o knopp och kropp på topp!

Fjärilarna dör ut!

Läste i tidningen strax före jul att enligt organisationen Butterfly Conservation minskar fjärilarna i takt med att deras livsmiljöer försvinner – ängsmarker och betade hagar som under lång tid brukats med småskaliga metoder. Under de senaste årtiondena har markerna övergivits eller övergått till att brukas intensivt.

Entusiaster och forskare har samlat information från 3000 platser i 15 länder. Uppgifterna visar att populationen av 17 vanliga fjärilssorter minskat med 70 procent på 20 år. Bland dem aurorafjäril, skogsvisslare och svartfläckig blåvinge.
Resultaten visar på den dramatiska utarmningen av biologisk mångfald i europeiska kulturmarker. "Vi måste ställa om EU:s jordbrukspolitik så att den gynnar höga naturvärden istället för som nu överproduktion", säger Martin Warren på Butterfly Conservation.
Fjärilar är, liksom fåglar, viktiga indikatorer på tillståndet i miljön och på den fortgående utarmningen av biologisk mångfald. Med fjärilarna försvinner också humlor, spindlar, fåglar och växter. 

Så vill du ha kvar fjärilarna - ät närproducerat naturbeteskött från gårdar som arbetar småskaligt och som har rejält tilltagna betesmarker till sina djur!

Daglig hjälp

Tänk så trevligt att ha en liten assistent som deltar i alla de dagliga sysslorna! När jag ska plocka i disken i diskmaskinen hjälper hon ivrigt till att slicka alla tallrikar som hon kommer åt. Ligger det någon tidning framme, inom räckhåll, så ser hon genast till att den förpassas därifrån. Skor som glöms kvar på hallgolvet förflyttas omedelbart till annat ställe, gärna under soffor och stolar, så att de inte står synligt och skräpar...  Även vedpinnar förflyttas med fördel. Drar jag på täckbyxorna hjälper valpen till och drar åt andra hållet så att de blir sträckta. Ska jag knyta mina kängor så är Cheren där och ser till så att skosnörena blir ordentligt spända.

Kaffesump, hönsgödsel...

Jag tänkte att det skulle bli lite fart på mina blommor i fönstren så jag har tagit del av lite olika tips på internet. Ett tips är hönsgödsel,- och sådan har jag ju gott om.  Man tar hönsgödsel och har den i ett kärl samt slår kokande vatten på gödseln. Efter ett dygn är gödseln färdig att slå på krukväxterna, och efter ett par veckor börja blommorna slå ut. Det låter bra,- skall prövas!

Ett annat tips är kaffesump som är ett bra gödningsämne för krukväxter. Man blandar sumpen i översta jordlagret i krukan. Sumpen skyddar även växterna mot gröna bladlöss. Inte för att jag tror att jag har några sådana, men kaffesump producerar jag varje morgon när jag gör min frukostespresso,- så mina blommor kommer att bli rikligt försedda! 

Från min vedspis kan jag plocka nästa gödningsämne: kolbitar som stöts sönder i ett gammalt bleckkärl. Vatten tillsätts och blandas väl om med kolen. Därefter silas det och används för att vattna. 

Jag undrar om jag ska ta och pröva sump i blomkrukorna som står i det ena fönstret, hönsgödsel i det andra och kol i det tredje, för att se vad som fungerar bäst. Hmmm!? Jag återkommer om två månader med rapport om resultatet!